Nytt och skrämmande, eller?

Jag har stött på ett fenomen vid ett flertal tillfällen, nämligen ett visst motstånd att lära sig nya saker. Nu talar jag inte om äldre personer som har liten datorvana utan ungdomar som spenderar en stor del av sin tid framför datorn. När nya spännande verktyg presenteras får man ofta frågan
-Kan jag inte maila in det i ett dokument istället?

Handlar detta tankesätt om att man inte är intresserad av att lära sig nya verktyg, anser att man inte har tiden eller att man faktiskt är rädd för att man inte skall kunna lära sig verktyget? Kanske är det så att även om man enbart sitter och chattar i flera timmar om dagen så förväntar man sig att man skall klara av det mesta som man kan göra på en dator. Detta leder till att man hellre struntar i att göra ett försök än att behöva erkänna för sig själv eller andra att man inte hanterar verktyget, trots att det är första gången man använder det. Eller förutsätter man att om något är kopplat till skola och skolarbete att det är tråkigt, totalt ointressant och att man aldrig komemr att hitta någon användning för verktyget.

Vad tror ni och har ni något bra tips för att motivera elever att våga testa nya verktyg? Själv är jag stormförtjust i Google docs, men varför är inte eleverna det?

Digitala presentationer

Jag har funderat en hel del på det här med digitala presentationer. Hur får man egentligen sin publik att hålla intresset uppe under en presentation/föreläsning? Jag tror att jag har svaret! Det är med hjälp av Prezi!
Prezi är ett hjälpmedel för att skapa presentationer och det är relativt enkelt att komma igång och gör dynamiska presentationer som får åhöraren att verkligen känna att man har förberett sig. Det är snyggt, det är ganska lätt och det är gratis för pedagoger! Vad mer kan man önska sig?

Jag kommer att utforska möjligheterna med Prezi då det är ett verktyg som verkligen har stor potential. Jag upplever att det idag kan vara svårt att få elever att fokusera på det man vill att de skall fokusera på, det här tror jag kan hjälpa. Sen återstår frågan om man skall försöka lära med snygga effekter eller inte, men den diskussionen tar vi en annan gång.:)

App Inventor

Nu har jag legat på latsidan ordentligt med den här bloggen, min tanke var ju att hålla den vid liv även om sommaren är slut.
Under sommaren anmälde jag intresse att få utveckla egna appar till Android och idag var väntan äntligen slut!
Det damp ner ett mail i min inkorg från Google App Inventor Team. Så nu är det bara för mig att sätta mig in i hur programmet fungerar, idéer det har jag redan massor:) Men ändå för sakens skull, vilka appar skulle ni vilja se, vart finns behoven? Ge mig fler idéer!
Jag lovar...nu skall bloggen börja uppdateras igen.

Uppmuntra, förbjuda eller utbilda?

Jag funderar på det här med alla olika IKT- verktyg som finns, måste vi använda oss av dem enbart för att de finns eller ska vi använda oss av det vi faktiskt ser en pedagogisk nytta med?

Jag har nyligen läst Karl Kapps blogg om e- learning. I måndags skriver han om hur en skola i Florida avråder sina lärare för att interagera med studenter på bland annat Facebook. Anledningen, att hindra lärare från att ha olämpliga kontakter med sina elever. Karl Kapp skriver att han inte tror att Facebook har möjliggjort sådana kontakter utan snarare synliggjort dem. Jag håller nog med honom där, tyvärr kommer det nog alltid att finnas människor som brister i omdöme om vilken information som publiceras och vart. Men här handlar det väl snarare om personer som måste ifrågasättas, inte verktyget?
Skoldistriktet i Florida skriver "It is inappropriate for employees to communicate, regardless of the reason, with current students enrolled in the district on any public social networking website," the guidelines said. "This includes becoming 'friends' or allowing students access to personal web pages for communication reasons."

Men bör vi inte då fokusera på att lära oss att använda Facebook på rätt sätt och inte förbjuda det? Sen ser jag inte nyttan med att vara vän med mina elever på Facebook, jag bjuder inte hem dem att delta i samtal med min familj, så varför skall de ha den möjligheten på Facebook? Man behöver trots allt inte vara vän med eleverna, det går utmärkt att delta i gruppdiskussioner ändå. Det finns även andra sätt att kommunicera med eleverna, Facebook är inget måste. Även om jag tycker att man inte bör förbjuda lärare (eller för den delen läkare/patienter, chefer/anställda osv.) lika lite som man kan kräva att jag som lärare skall använda mig av Facebook för att kommunicera med eleverna.
Men åter tillbaka till kärnan, vi måste låta var och en ta ansvar för hur de använder sig av sociala medier. Så länge det sker med gott omdöme och det finns en pedagogisk nytta bakom användandet.

Frågan är hur skall vi i skolan använda oss av Facebook, Myspace, Twitter, MSN osv. Ska vi uppmuntra användandet, förbjuda elever och lärare att kommunicera med varandra med dessa verktyg eller skall vi utbilda både lärare och elever så de kan ta mogna övervägda beslut om hur de skall använda sig av sociala medier, vilka de skall vara vän med och vilken information man delar med vem? för mig är frågan självklar, vad tycker du?

Voice Actions för Androider

Eftersom jag ganska nyligen skaffade mig en android- mobil känns det naturligt att hänga med lite extra när det kommer nya appar och sånt. Här är en funktion för att styra mobilen med rösten, den skall laddas hem och testas...fungerar dock bara på engelska än så länge, men det dröjer nog inte så länge innan den finns på fler språk. Om den fungerar bra!


Men kan man använda sig av Voice Actions i undervisningen då? Ja, jag kan se möjligheter att använda sig av den i engelskan. Kanske testa sitt uttal eller helt enkelt bara som en motivation för att få elever att tala engelska. Fast då kommer man sedan till vissa tekiska frågor som om man skall förutsätt att det finns tillräckligt med mobiler som har möjlighet att använda den här appen i varje klass. Eller skall skolan hålla med ett par Android- mobiler? Möjligheterna är nog större än vad resurser ofta kan vara. Har ni bra tips på hur man kan använda sig av Google Voice, i skolan eller privat, berätta!

Nu har jag testat appen under några dagar och kan konstatera att den är väldigt känslig för felsägningar. Den har svårt att hitta det i telefonen som är på svenska eller att hitta kontakter som "Brorsans mobil" eller liknande. Fast det är fortfarande en kul grej och kommer den på svenska kommer jag att använda den ofta;) Jag tror fortfarande att man kan ha nytta av den i exempelvis engelskan för olika former av diktamen eller bara för att bli sporrad att tala.

Bill Gates kloka ord

Följande kloka ord av bill Gates skriver George Siemens om i boken Knowing Knowledge.

By obsolete, i mean that our high schools-
Even when they´re working exactly as designed-
Cannot teach our kids what they need to know today….
Training the workforce of tomorrow with the high schools
Of today is like trying to teach kids about today´s computers
On a 50- year- old mainframe. It´s the wrong tool fot the times
Bill Gates
Är det inte så vi måste tänka, att vi ska se vad det är vi kan använda av dagens teknik, inte vad som alltid har fungerat. Självklart skall man inte förkasta allt gammalt och beprövat, men man kanske måste se sig om efter nya sätt att göra det på. Vad tror ni?

Säkerhet och privatliv på Facebook

Jag har tidigare i den här bloggen vart lite inne på Facebook och hur man skulle kunna använda sig av det i undervisningen. Jag tror att det är ett bra verktyg som flertalet elever är bekanta med, och gör man bara på "rätt" sätt så fungerar det nog ganska smärtfritt. Jag hittade några mycket bra grundläggande tips på hur man förbättrar sin säkerhet på Facebook. Det är siten AllFacebook.com som listar de 10 bästa säkerhetsinställningarna och vad alla användare borde känna till. I ärlighetens namn, alla de där inställningarna kände inte jag till sedan tidigare, men nu har jag spenderat en stund med att pyssla med mitt konto på Facebook och nu känner jag mig nöjd. Jag tror att jag visar ungefär vad jag vill visa. För det borde vara fler än jag som har råkat ut för att få sitt namn taggat på en bild man inte tycker känns helt 100% att alla kan se. En bad hairday har ju alla haft...

Nu när Facebook känns ok, så fortsätter jag med mitt projektarbete som går sakta framåt, inte så fort som jag skulle vilja, men ändå tuffar det på mot målet.

Här testar jag att ladda upp en video på Youtube, ljudet och bilden är inte det bästa, men det där pysslade jag med i går, trots massor med regn!