Cut & Paste

Då jag ännu inte lyckat att bestämma mig för mitt projektarbete tänkte jag resonera kring Cut & Paste(C&P). Jag tror att de flesta av oss har stött på detta fenomen, vare sig vi har studenter som använder sig av den eller om vi själva som lärare, eller elever har använt oss av den. Att arbeten ämnas in med långa stycken som uppenbart är kopierade och utan referenser hör inte till något extremt ovanligt, även om det inte är vardagsmat heller.
Hur skall man förhålla sig till C&P, vilket ansvar har vi som lärare att utforma uppgiften så att det inte är möjligt, eller skall vi utforma uppgifter där vi uppmuntrar till C&P? Jag hävdar att det ibland är dumt att uppfinna hjulet två gånger, men hur skall man kunna bedöma vad eleverna vet om de inte själva producerar sitt material? Kan man använda sig av C&P på ett bra sätt? Den som har gjort det med lyckat resultat får mer än gärna berätta!
Genom användandet av Urkund har många av mina elever lärt sig att referenser och arbeten kontrolleras, inte för att jag misstror mina elever utan för att de själva skall få ett grepp om hur de själva arbetar, vad är deras eget material och hur de förhåller sig till andras arbeten.
Ytterligare en fråga till er som läser, hur mycket skall man egentligen kontrollera? Bör man automatisk begära in alla arbeten via Urkund eller skall man bara göra det på större arbeten, hur arbetar ni?

Dags för projektarbete

Då börjar det dra ihop sig till projektarbete och jag känner mig ganska vilsen. Det finns många spännande områden som jag skulle vilja undersöka, undervisningssituationer jag skulle vilja testa. Problemet är att jag kommer att vara föräldraledig hela nästa läsår. Skall man göra ett projekt som inte kräver att man faktiskt utför undervisning, eller skall man satsa på att genomföra ett distansmoment? Tankarna är många...
Jag skulle vilja arbeta med bloggar, video och open source, kanske undersöka hur man kan använda sig av open source filosofin i skolans värld och vilka effekter det kan få? Skall jag arbeta ensam eller skall jag försöka få till en dejt med någon? Hela det här inlägget verkar bara bestå av frågetecken, och det var inte mitt syfte när jag började skriva, men ibland måste man ställa frågorna högt/öppet för att kunna förstå dem själv och resonera sig fram till ett bra svar.
Tills vidare lämnar jag mig själv och er med dessa tänkvärda ord...
"Ever notice how 'What the hell' is always the right answer?"
— Marilyn Monroe

Copyright, Copyleft, Copy all?

Jag såg precis ett videoklipp från TED om Youtube och upphovsrätt, och slogs av några tankar. Videon kommer här.

Hur skall man förhålla sig till upphovsrätt på Internet, eller i skolan? Skall man vara benhård och underkänna alla arbeten som lämnas in som innehåller någon del som bryter mot upphovsrätten? För vi som har fått in elevarbeten vet att det kan finnas både bilder, ljud och text som bryter mot upphovsrätten. Eller skall man se genom fingrarna och medvetet blunda när eleverna bryter mot lagen? Jag uppmuntrar eleverna att när det gäller exempelvis bilder skall de använda sig av material de har rätt att använda, Creative Commons och de licenser det innehåller är något vi brukar diskutera med jämna mellanrum.
Hur skall man resonera runt sitt eget arbete?
Jag anser att om någon kan ha nytta av det jag har gjort så visst, ta för dig bara! Jag anser att syftet att skapa ett lärande som fungerar och faktiskt hjälper någon är viktigare än att jag skall hålla på det. Skall man resonera så även när det är saker man skapat som inte hör till undervisningen, om jag sitter hemma och gör musik till exempel, behöver jag resonera på samma sätt där som med det undervisningsmaterial jag producerar? Jag är kluven, spontant skulle jag vilja säga att jag tycker lika även vid privat produktion...men jag vet inte. Det är en sak så länge inte någon annan tjänar pengar på det, men om de skulle göra det skulle jag nog vilja ha en del av kakan.
Hur resonerar ni andra runt denna fråga, jag känner att jag skulle vilja höra hur andra tänker?

Skulle Vygotskij ha en Facebook?

Jag sitter och tänker på hur man kan använda sig av olika sociala medier i undervisningen och om man faktiskt ska använda sig av dem? Finns det inte en risk att om jag som pedagog upplevs som för "tråkig" eller att ämnet inte är alla elevers höjdpunkt i livet att eleverna sitter och gör det de inte ska? Det kanske är mer spännande att titta på helgens festbilder på Facebook istället för att engagera sig i skolarbetet.
Men om man flyttar vissa moment i undervisningen till exempelvis Facebook, vad skulle hända då? Vygotskij menar att lärande sker i aktiviteter med andra människor. Ja, att man lär sig mer om man diskuterar ett ämne kan nog de flesta gå med på, men måste den diskussionen alltid ske muntligt och på plats i klassrummet? Kan de inte lika gärna ske i en grupp på Facebook? Här förutsätter jag att de flesta elever redan har ett konto. Men hur gör jag som lärare, använder mitt privata konto eller skaffar ett lärarkonto? Frågorna är många, men vilka fördelar ger det då?
Jag tror att vi har mycket att lära när det kommer till de sociala medierna, att man lär sig att hantera relationer, förtydliga sitt budskap och bemöda sig om att bli förstådd är några av de delar man ständigt tränar på vid dessa aktiviteter.
Som jag ser det finns det flera fördelar med att använda mötesplatser där eleverna redan finns, dels är de bekanta med miljön och dess funktioner, dessutom är det bra om det finns fler vuxna i de världar eleverna rör sig i, för att föregå med gott exempel på hur man uppför sig och för att kunna sätta stopp för olika former av mobbing.
Så, skulle Vygotskij ha en Facebook och skulle han uppmuntra till lärande även där? Ja, jag tror faktiskt det!

Interaktiva skrivplattor

Det blir en hel del bloggande idag, men jag kände att jag måste få reflektera mer öppet runt användandet av SMART board kontra de interaktiva skrivplattorna. I min undervisning har jag använt mig av en skrivplatta vid flertalet tillfällen, men bara vid något enstaka tillfälle testat en SMART board. Jag anser att fördelarna med skrivplattan är överlägsna tavlan, då jag blir mobil och samtidigt inte behöver bekymra mig om att jag skymmer bilden från projektorn då jag skall anteckna på tavlan.
Svårigheterna med den var att att lära sig att hantera pennan, men som med allt så ger övning färdighet. Att kunna komma till eleverna med presentationen eller bilden eller vad det nu är jag vill visa dem och kunna ge dem möjlighet att få visa klassen utan att behöva skapa momentet då de skall gå fram och utsätta sig för allas blickar är nog det tyngsta argumentet för plattan. Ni andra som använt er av liknande verktyg eller kanske till och med testat båda, vad är era erfarenheter och hur kan man använda dem på fler sätt? Ge mig tips!:)

Lärarplattformar

Jag har träffat på en del IT- verktyg, något som vi arbetat mycket med eller uppmuntrats att arbeta mycket med på min arbetsplats är Fronter. När ett nytt verktyg introduceras på en ny arbetsplats stöter man alltid på hinder, det kan vara elever som inte kan/vill hantera det men även personal kan vara motsträviga till att ta det till sig.
Vi har arbetat mycket med att lägga information, lektioner, arbetsuppgifter, temablad, enkäter ja till och med prov i Fronter. Det har fungerat ganska bra, förlorade lösenord och haft svårt att hitta till rätt "rum" har vart det vanligaste problemet. Men att få in elever i Fronter utan att man skall säga
- Och så går ni in i Fronter.
Hur gör man det? Finns det någon som har bra erfarenhet av olika Lärplattformar som har ett konkret och bra tips på hur man gör så att eleverna själva vill gå in där för att se om något nytt har hänt?

Är lösningen att man skall kombinera lärande med en plats där eleverna kan hitta enklare spel eller annan underhållning? Bör man då istället flytta undervisningen eller klassrummet till en blogg, eller varför inte kombinera alla möjligheter Internet har att erbjuda genom att starta varje fysisk lektion på en nya sida? Det blir mycket arbete för läraren...men vi surfar ju också runt och hittar intressanta saker varje dag som vi vill använda till vår undervisning så kanske är jobbet redan gjort?

IKT i skolan

Att använda sig av IKT i skolans värld borde inte möta motstånd, att använda sig av den samlade kunskapen hos människor borde inte möta motstånd, att testa nya idéer för lärande borde inte möta motstånd... Ja, ni ser vart jag är på väg. Trots alla dessa borde så finns det motstånd. Absolut inte bland alla, men det finns fortfarande lärare och blivande lärare som inte känner trygghet till att använda sig av digitala medier.

Ser man på olika teorier för lärande och framför allt på sociokulturell teori så borde Internet och alla dess möjligheter vara det vi bör sträva efter. Trots det möter wikis, Facebook, och liknande medier stort motstånd i skolans värld. Det kanske beror på att lärare känner sig osäkra på mediets funktioner eller känner att de ”tappar greppet” när de inte helt kan kontrollera inlärningsprocessen?

Säljö skriver ”Kunskap lever först i samspel mellan människor...” är det inte så vi skall tänka? Först tillsammans kan vi skapa verklig kunskap, kunskap är inte kunskap om den inte kan delas.
Att tillsammans vara med och skapa kunskapen är inte att flytta in världen i klassrummet utan istället att göra världen till vårt klassrum. Jag känner att jag nästan är lite besviken över att det nu är sommarlov...Huvudet är fyllt med nya spännande idéer och trots att sommaren är väl behövd längtar jag ändå till hösten 2011 då jag kan omsätta alla dessa tankar till projekt och lektioner.

Information wants to be free

Anledningen till ämnet till detta inlägg var en diskussion jag hade tidigare i kväll om medborgarnas ansvar i en demokrati. Vissa hävdar att staten skall servera dig alla information du behöver inför exempelvis ett riksdagsval, andra hävdar att du som medborgare själv får söka upp informationen. Informationen i sig finns tillgänglig, det gäller bara att veta vart man skall leta. Så här i höst får vi hoppas att våra partier har fortbildat sig inom IKT så att de klarar av att förse marknaden med det marknaden vill ha, nämligen information.

1984 sa Steward Brand.
"...information wants to be free, because the cost of getting it out is getting lower and lower all the time..."Länk

Idag är kostnaden för att tillgängliggöra information nästan noll, en dator och uppkoppling till Internet är vad som krävs, något som finns i 89% av hushållen i Sverige idag. Förhoppningsvis gör vi något bra av vår tillgång till information, framtiden får utvisa.

Att vakna på nytt

I introduktionen till web2.0 finns en länk till en video av Dr Michael Wesch som handlar om hur nätet har förändrats och hur vi anpassat oss till det.

Denna video har verkligen gett mig ett "nyvaknande", eller man kanske ska säga att jag verkligen tände till. Jag känner mig nu mer inspirerad än jag någonsin har gjort att använda mig av nätet och alla dess möjligheter. Det är en otrolig känsla att inse att det är inte nätet som kan erbjuda mig flera olika alternativ till lärande utan jag som kan erbjuda nätet så extremt mycket. Text i digital form är inte beständig, den är bara ett förslag på vad som skulle kunna skrivas, vad som skulle kunna läras ut. Hur skall vi använda oss av text/bild/ljud i framtiden (om med framtiden menar jag redan i morgon)?
Jag väntar med spänning, och tills jag vet med säkerhet vad framtiden har att utvisa skall jag hitta nya vägar att förmedla det jag vill säga till mina elever. Jag vet att min roll som kunskapsförmedlare nu även har blivit kunskapsvägvisare, jag har ett nästan större ansvar att visa vad kunskapen kan hittas och möjliga sätt att använda den. Nu blir det upp till eleverna att finna ännu fler sätt att använda sig av web2.0 och allt vad det kan innebära.

Det digitala mötet

När jag tittar på föreläsningarna med John Seely Brown om Web2.0 och hur man kan använda sig av olika digitala verktyg för att sprida kunskap slås jag av hur enkelt det skulle kunna vara. Att föra gruppdiskussioner via exempelvis Facebook( som en stor del av dagens unga har ett konto hos)borde vara en självklarhet, eller åtminstone utnyttjas bättre. Problemet kan istället vara att man som lärare inte vill "lämna ut sig själv och sitt privatliv" till sina elever. Är då denna personliga integritet viktigare än kunskapsspridning? den frågan låter jag vara öppen till senare i kursen. Idag säger jag att min integritet är viktigast, vad säger jag om några veckor då jag har ännu mer kunskap om IKT?

Men att använda exempelvis Facebook tror jag kan vara ett bra komplement i undervisningen, dock bör man inte tvinga någon att registrera sig på liknande sajter, då alla inte vill vara lika offentliga. Hur löser man då det? En tanke är att använda sig av en lösenordsskyddad blogg, exempelvis hos blogger. I låste grupper kan man få en liknande funktion som hos Facebook, fast utan samma offentlighet.

Bloggar och andra digitala medier är något som har satt en boll i rullning hos mig, jag hoppas att jag får många bra idéer under den här kursen och att jag kan möta elever på ett nytt och spännande sätt efter denna sommar.

21th century digital boy

I can't believe it
the way you look sometimes
like a trampled flag on a city street, oh yeah
and I don't want it
the things your offering me
symbolised barcode quick ID, oh yeah

Cause I'm a 21st century digital boy
I don't know how to live but I got a lot of toys
my daddy's a lazy middle class intellectual

my mommy's on valium, so ineffectual
ain't life a mystery yeah?

I can't explain it
the things they're saying to me
its going yayayayayayaya oh yeah

Cause I'm a 21st century digital boy
I don't know how to read but I got alot of toys
my daddy's a lazy middle class intellectual
my mommy's on valium, so ineffectual
ain't life a mystery yeah?

Tried to tell you about no control
but now I really don't know
and then you told me how bad you had to suffer
is that really all you had to offer?

Cause I'm a 21 century digital boy
I don't know how to live but I got alot of toys
my daddy's a lazy middle class intellectual
my mommy's on valium, so ineffectual

Cat's Foot, Iron Claw (21st century digital boy)
neuro-surgeons scream for more (21st century digital boy)
innocents raped with napalm fire (21st century digital boy)
everything I want I really need (21st century digital boy)


Bad religion - 21th century digital boy

En gammal men ändå tankvärd sång, är vi fortfarande rädda för teknikens framfart. Eller är detta vad som händer om man släpper allt fritt utan att veta vad man skall göra med all teknik?