Nytt och skrämmande, eller?

Jag har stött på ett fenomen vid ett flertal tillfällen, nämligen ett visst motstånd att lära sig nya saker. Nu talar jag inte om äldre personer som har liten datorvana utan ungdomar som spenderar en stor del av sin tid framför datorn. När nya spännande verktyg presenteras får man ofta frågan
-Kan jag inte maila in det i ett dokument istället?

Handlar detta tankesätt om att man inte är intresserad av att lära sig nya verktyg, anser att man inte har tiden eller att man faktiskt är rädd för att man inte skall kunna lära sig verktyget? Kanske är det så att även om man enbart sitter och chattar i flera timmar om dagen så förväntar man sig att man skall klara av det mesta som man kan göra på en dator. Detta leder till att man hellre struntar i att göra ett försök än att behöva erkänna för sig själv eller andra att man inte hanterar verktyget, trots att det är första gången man använder det. Eller förutsätter man att om något är kopplat till skola och skolarbete att det är tråkigt, totalt ointressant och att man aldrig komemr att hitta någon användning för verktyget.

Vad tror ni och har ni något bra tips för att motivera elever att våga testa nya verktyg? Själv är jag stormförtjust i Google docs, men varför är inte eleverna det?

Digitala presentationer

Jag har funderat en hel del på det här med digitala presentationer. Hur får man egentligen sin publik att hålla intresset uppe under en presentation/föreläsning? Jag tror att jag har svaret! Det är med hjälp av Prezi!
Prezi är ett hjälpmedel för att skapa presentationer och det är relativt enkelt att komma igång och gör dynamiska presentationer som får åhöraren att verkligen känna att man har förberett sig. Det är snyggt, det är ganska lätt och det är gratis för pedagoger! Vad mer kan man önska sig?

Jag kommer att utforska möjligheterna med Prezi då det är ett verktyg som verkligen har stor potential. Jag upplever att det idag kan vara svårt att få elever att fokusera på det man vill att de skall fokusera på, det här tror jag kan hjälpa. Sen återstår frågan om man skall försöka lära med snygga effekter eller inte, men den diskussionen tar vi en annan gång.:)

App Inventor

Nu har jag legat på latsidan ordentligt med den här bloggen, min tanke var ju att hålla den vid liv även om sommaren är slut.
Under sommaren anmälde jag intresse att få utveckla egna appar till Android och idag var väntan äntligen slut!
Det damp ner ett mail i min inkorg från Google App Inventor Team. Så nu är det bara för mig att sätta mig in i hur programmet fungerar, idéer det har jag redan massor:) Men ändå för sakens skull, vilka appar skulle ni vilja se, vart finns behoven? Ge mig fler idéer!
Jag lovar...nu skall bloggen börja uppdateras igen.

Uppmuntra, förbjuda eller utbilda?

Jag funderar på det här med alla olika IKT- verktyg som finns, måste vi använda oss av dem enbart för att de finns eller ska vi använda oss av det vi faktiskt ser en pedagogisk nytta med?

Jag har nyligen läst Karl Kapps blogg om e- learning. I måndags skriver han om hur en skola i Florida avråder sina lärare för att interagera med studenter på bland annat Facebook. Anledningen, att hindra lärare från att ha olämpliga kontakter med sina elever. Karl Kapp skriver att han inte tror att Facebook har möjliggjort sådana kontakter utan snarare synliggjort dem. Jag håller nog med honom där, tyvärr kommer det nog alltid att finnas människor som brister i omdöme om vilken information som publiceras och vart. Men här handlar det väl snarare om personer som måste ifrågasättas, inte verktyget?
Skoldistriktet i Florida skriver "It is inappropriate for employees to communicate, regardless of the reason, with current students enrolled in the district on any public social networking website," the guidelines said. "This includes becoming 'friends' or allowing students access to personal web pages for communication reasons."

Men bör vi inte då fokusera på att lära oss att använda Facebook på rätt sätt och inte förbjuda det? Sen ser jag inte nyttan med att vara vän med mina elever på Facebook, jag bjuder inte hem dem att delta i samtal med min familj, så varför skall de ha den möjligheten på Facebook? Man behöver trots allt inte vara vän med eleverna, det går utmärkt att delta i gruppdiskussioner ändå. Det finns även andra sätt att kommunicera med eleverna, Facebook är inget måste. Även om jag tycker att man inte bör förbjuda lärare (eller för den delen läkare/patienter, chefer/anställda osv.) lika lite som man kan kräva att jag som lärare skall använda mig av Facebook för att kommunicera med eleverna.
Men åter tillbaka till kärnan, vi måste låta var och en ta ansvar för hur de använder sig av sociala medier. Så länge det sker med gott omdöme och det finns en pedagogisk nytta bakom användandet.

Frågan är hur skall vi i skolan använda oss av Facebook, Myspace, Twitter, MSN osv. Ska vi uppmuntra användandet, förbjuda elever och lärare att kommunicera med varandra med dessa verktyg eller skall vi utbilda både lärare och elever så de kan ta mogna övervägda beslut om hur de skall använda sig av sociala medier, vilka de skall vara vän med och vilken information man delar med vem? för mig är frågan självklar, vad tycker du?

Voice Actions för Androider

Eftersom jag ganska nyligen skaffade mig en android- mobil känns det naturligt att hänga med lite extra när det kommer nya appar och sånt. Här är en funktion för att styra mobilen med rösten, den skall laddas hem och testas...fungerar dock bara på engelska än så länge, men det dröjer nog inte så länge innan den finns på fler språk. Om den fungerar bra!


Men kan man använda sig av Voice Actions i undervisningen då? Ja, jag kan se möjligheter att använda sig av den i engelskan. Kanske testa sitt uttal eller helt enkelt bara som en motivation för att få elever att tala engelska. Fast då kommer man sedan till vissa tekiska frågor som om man skall förutsätt att det finns tillräckligt med mobiler som har möjlighet att använda den här appen i varje klass. Eller skall skolan hålla med ett par Android- mobiler? Möjligheterna är nog större än vad resurser ofta kan vara. Har ni bra tips på hur man kan använda sig av Google Voice, i skolan eller privat, berätta!

Nu har jag testat appen under några dagar och kan konstatera att den är väldigt känslig för felsägningar. Den har svårt att hitta det i telefonen som är på svenska eller att hitta kontakter som "Brorsans mobil" eller liknande. Fast det är fortfarande en kul grej och kommer den på svenska kommer jag att använda den ofta;) Jag tror fortfarande att man kan ha nytta av den i exempelvis engelskan för olika former av diktamen eller bara för att bli sporrad att tala.

Bill Gates kloka ord

Följande kloka ord av bill Gates skriver George Siemens om i boken Knowing Knowledge.

By obsolete, i mean that our high schools-
Even when they´re working exactly as designed-
Cannot teach our kids what they need to know today….
Training the workforce of tomorrow with the high schools
Of today is like trying to teach kids about today´s computers
On a 50- year- old mainframe. It´s the wrong tool fot the times
Bill Gates
Är det inte så vi måste tänka, att vi ska se vad det är vi kan använda av dagens teknik, inte vad som alltid har fungerat. Självklart skall man inte förkasta allt gammalt och beprövat, men man kanske måste se sig om efter nya sätt att göra det på. Vad tror ni?

Säkerhet och privatliv på Facebook

Jag har tidigare i den här bloggen vart lite inne på Facebook och hur man skulle kunna använda sig av det i undervisningen. Jag tror att det är ett bra verktyg som flertalet elever är bekanta med, och gör man bara på "rätt" sätt så fungerar det nog ganska smärtfritt. Jag hittade några mycket bra grundläggande tips på hur man förbättrar sin säkerhet på Facebook. Det är siten AllFacebook.com som listar de 10 bästa säkerhetsinställningarna och vad alla användare borde känna till. I ärlighetens namn, alla de där inställningarna kände inte jag till sedan tidigare, men nu har jag spenderat en stund med att pyssla med mitt konto på Facebook och nu känner jag mig nöjd. Jag tror att jag visar ungefär vad jag vill visa. För det borde vara fler än jag som har råkat ut för att få sitt namn taggat på en bild man inte tycker känns helt 100% att alla kan se. En bad hairday har ju alla haft...

Nu när Facebook känns ok, så fortsätter jag med mitt projektarbete som går sakta framåt, inte så fort som jag skulle vilja, men ändå tuffar det på mot målet.

Här testar jag att ladda upp en video på Youtube, ljudet och bilden är inte det bästa, men det där pysslade jag med i går, trots massor med regn!

WoW!

Sent in i kursen men som ett avbrott i pysslet runt projektarbetet har jag skapat ett konto till spelet World of Warcraft... Det kan vara det dummaste jag någonsin gjort då jag vet att jag kommer att tycka att det är hur kul som helst, vilket i sig inte är något fel. Problemet är om spelet kommer att ta för mycket tid så jag lägger projektarbetet helt åt sidan för ett tag eller stannar uppe den där extra timmen (som gärna blir tre...) "bara för att spela lite". Samtidigt vet jag att det kommer att vara nyttigt för mig att testa det här spelet nu, det är bra att veta vad eleverna talar om, och även veta hur spelet fungerar. Att känna ett litet beroende och också ta sig ur det kanske inte heller är någon nackdel när man skall studiemotivera datorspelande ungdomar.

Hur skall man använda sig av WoW i undervisningen, går det? Jag tror att det kan gå, jag kan se ett tydligt samarbete mellan exempelvis svenska och engelska där eleverna får skapa sig en karaktär (på demoversionen) och sedan skall de ta kontakt med andra spelare på engelska och på så vis träna sig i språkhantering. I svenska skulle de sedan kunna använda spelet till skrivträning, reflektera över sin karaktärs upplevelser. Skriva noveller där de utger sig för att vara karaktären och beskriv dennes vardag, bakgrund osv. Jag tror att det skulle kunna bli jättekul, och dessutom lite dataspel i skolan.

Men allt har en baksida och hur hanterar man elever som vill spela mer än vad som kan anses sunt, och skall skolan uppmuntra till användandet av ett spel som så många är beroende av? Jag vet inte, hur skulle ni ställer er i den frågan?

Android på vift

Nu börjar jag få ordning i kaos...efter en veckas semester utan internet blev det svårt att sätta sig vid datorn igen. Men nu är det fixat även om andra saker inte ännu är fixade. Jag talar om en Android på vift...jag har beställt en ny mobil, det blev en androidmobil, nämligen en HTC Desire. Jag har gått och spanat på dem ett tag, men de har vart slut hos min mobilleverantör. Nu lyckades jag få tag på en därifrån, fast ingen vet riktigt hur...eftersom de fortfarande inte skall ha haft några inne på veckor. Glad är jag så jag bryr mig inte om hur...problemet kom i att de skickade den till fel adress...typ 25mil fel. Detta trots att jag bett dem ändra adress flera gånger. Äventyret verkar sluta med att jag får vänta på telefonen i typ 10 dagar extra...den som väntar på nått gott!(så munter lät jag inte jag jag skällde på dem idag...) Nåväl...jag väntar med spänning på hur jag kan använda den i kursen!

Semester

Då var det dags för en efterlängtad semester, en vecka i Småland utan kontakt med civilisationen. Det låter primitivt, men betyder egentligen bara en vecka utan internet. De här problemen hade man inte för säg 10 år sedan. Nu kan man inte åka någonstans utan att man funderar på om man skall ha datorn med sig, hur man kommer åt nätet osv. Till den här resan bestämde vi oss för att datorn får stanna hemma då vi inte har något mobilt bredband. Jag tror att det är bra att man stänger sig ute från nätet ibland och reflekterar vad det egentligen är man använder det till, att man ställer sig frågan lite då och då, är detta vad jag vill göra just nu?
Så nu blir det en vecka med familjen, bad, läsa kurslitteratur och bara vara ledig (så ledig man nu kan vara....)
Så fram till nästa helg, ha en riktigt bra sommar och stäng av datorn och nätet en stund.

AdSense

Annonser på bloggen? Ja, vad tycker ni andra som läser här, skall man ha annonser på sin blogg och "försöka" tjäna pengar? Lägg märket till att jag skriver "försöka" och inte tjäna pengar. Jag tror nämligen inte att man gör några stora pengar på en blogg som läses av max en handfull personer per inlägg.
Hur ställer ni andra er till att lägga in reklam i er blogg? Själv säger jag nej, det är skönt med ett ställe på nätet som inte har reklam...den typen av reklam i alla fall.
Till nästa gång, hur överlever ni värmen?

E- möten

Jag sitter och tittar på instruktionsfilmen om Adobe Connect Pro och känner att det här vill jag testa! Dock så måste jag säga att man måste nog se upp vad man gör när man skall dela dokument så man inte lämnar ut hela sin dator, om det nu skulle finnas nått på den som man inte vill att alla andra skall se. Man kanske har ett skelett i garderoben, en mapp med kramgoa låtar eller nått sånt man bara lyssnar på när ingen annan hör...
Under nästa läsår hoppas jag få hålla i någon kurs eller delar av någon kurs trots att jag är föräldraledig, och det här skulle vara ett utmärkt sätt att hålla kontakten utan att lämna bort barnen. Jag blir som vanligt helt uppspelt och tänker "varför har jag inte testat det här förut?".
Jag kan också se att man kan använda sig av de här funktionerna privat, man kan hålla kontakten med vänner via mötesrum, eller Skype oberoende av vart i världen de eller jag befinner sig! Världen blir verkligen mindre och mindre tack (eller på grund av) all teknik. Fascinerande, skrämmande...
Man skulle även kunna ha nytta av det här i kursen, kunna diskutera projektarbete eller ge varandra tips på hur man kan göra saker bättre, visa funktioner eller bara prata strunt.
Nu måste jag komma igång och testa några olika funktioner, Skype eller Adobe Connect eller om det finns ännu bättre verktyg? Jag har tidigare testat Marratech via Högskolan dalarna men jag tyckte att det var krångligt, ljudet bröts om två började prata samtidigt och deltagarna loggades ur utan förklaring. Kanske beror det inte på programmet, men det gav mig ingen positiv erfarenhet, efter det har jag faktiskt hållt mig bort från e- möten, videokonferenser och liknande...tills nu!
För att komma igång behöver jag nu någon/några att ha möte med, är det någon som känner sig manad att vara med och testa?

Google docs, igen!

I mitt förra inlägg om Google docs fick jag en fråga om jag hade lyckats publicera dokument på nätet, svar: Ja. Jag har testat att publicera dokument som enbart jag kan se, som de med länk kan se och nu som alla kan se. Jag har testat att sätta ihop en enkel presentation hur man publicerar Google docs på nätet. Presentationen finns att titta på här

Jag märker att jag tycker mer och mer om Google docs, dock verkar inte de vänner och bekanta jag har uppskatta det lika mycket. Jag kanske behöver en ny testgrupp...;)?

Den här värmen gör att jag känner att kreativiteten bara dör, jag får hoppas på bättre väder (läs regn) i morgon så jag kommer igång med kursen igen. När vi talar om kreativitet...vart hittar man ett sånt här usb- minne? Snacka om ha- begär!
Bilden kommer från användaren limpfish på Flickr.

I see you on twitter!

Bättre sent än aldrig, men nu har jag skapat ett konto på twitter. Det kommer troligen att ta en tid innan jag kommer igång och använder mig av twitter dagligen (eller?) men jag jag kan se nöjet i twitter. Instruktionsfilmen om twitter var jättebra! In plain English- gänget lyckas verkligen att göra saker begripligt:)


Tyvärr verkar det som om twitter har problem just nu för jag kan inte ändra min profil, men det löser de troligen snart får man hoppas.

Jag funderar på hur man kan använda sig av twitter i undervisningen, kan man det? Jag tänker mig att man skulle kunna använda det för att ställa frågor under pågående föreläsning. Har man elever som inte känner sig bekväma med att ställa frågor inför klassen skulle de kortfattat kunna formulera dessa till mig. Detta förutsätter att både jag och eleverna sitter vid en dator och har ett twitterkonto. I höst går vi in i en era av en- till- en- lösning på skolan (dock är jag föräldraledig första läsåret) men man skulle även kunna tänka sig att det används vid distansmoment. Eller kanske för att stämma av vid APU?
Hjälp mig att komma på fler användningsområden, och har någon redan testat att använda det i undervisningen, hur gjorde ni och hur gick det?

En återkommande huvudvärk i den här kursen är projektarbetet, jag har fortfarande inte lyckats formulera en frågeställning. Jag har ännu inte bestämt mig för ämne! Jag vill skriva om virtuella världar, spel, sociala medier och Open source...samtidigt. Jag känner att jag behöver en spark i rätt riktning nu...

P.S. När det gäller twitter har Norrtälje tidning en jättekul idé, kvitter, om livet i en fågelholk. Nu verkar dock fåglarna vara utflugna, men idén är rolig.:)

Antik eller korkad?

Jag satt under eftermiddagen igår och försökte få ett konto till blogger via mobilen aktiverat utan resultat. Som jag ser det kan det bero på två saker att det inte verkade vilja fungera.
1. Jag har en mobil med antikvärde som inte stödjer denna funktion (Nokia 6500 slide).
2. Jag är korkad och kan inte förstå enkla instruktioner.

Jag hoppas att det är alternativ ett som stämmer (det skulle väl ge mig en anledning att skaffa en ny mobil, HTC verkar intressant...) men det kan ju också vara så enkelt att jag tror att "det här har jag ju koll på" och så missar jag något steg i procesens och så är jag för tjockskallig för att dubbelkolla allt. Fast jag har verkligen krupit till korset denna gång och läst hjälpavsnitt och allt. Fortfarande utan resultat. Vilket är jättetråkigt då jag verkligen skulle vilja testa det här. Jag måste erkänna att när jag startade den här kursen var jag ganska skeptiskt till att blogga. Nu måste jag säga att det kanske är det roligaste i hela kursen! Jag har verkligen fått byta uppfattning och jag förstår varför så många unga håller på och bloggar, anledningen? Det är jättekul att få sätta ord på sina tankar och att dessutom någon läser det man skriver blir en extra krydda.

Men åter till mobilen och bloggen. Är det någon som sitter på en lika gammal mobil som jag och har fått det att fungera? Please let me know!

Google docs

Då har jag gjort mitt första försök till att använda mig av Google docs. Jag gjorde det enkelt för mig och skapade ett dokumet för mig och några bekant inför en gemensam semester. Nu kan all familjerna samordna sin gemensamma packning. Hur responsen blir på dokumentet vet jag inte ännu, men jag tycker det verkar jättekul! Dock måste jag säga att jag tyckte att det var svårare än jag trodde att få till ett dokument, att hitta det igen och att dela det på ett vettigt sätt. Kanske handlar det bara om vana, och då vet jag att jag kommer att försöka använda mig av detta.
Jag kan se en klar fördel med att använda det här när eleverna skall göra grupparbeten, då vi kommer att ha en- till- en- lösning i höst så kommer det troligen till en början att bli en hel del mail fram och tillbaka och fel version som sparas och så vidare. Med Google docs så tror jag att vi kommer att slippa det. Jag kommer även att försöka använda mig av det mellan kollegor, främst för att temaplanera eller göra andra samordningar.
För att summera, trots att det inte var lika smidigt som jag trodde är jag positiv till det! Jag tänker testa, vad gör ni?
Hur skulle ni använda er av Google doc i ert yrkesliv, går det att använda eller är det bara skräp? Berätta!

När barn dör

Jag sitter och funderar över nackdelarna med att ständigt vara uppkopplade och att använda sig av datorer i skolan, även i tidiga åldrar. All personal på en skola har ett ansvar att förhindra mobbning och även om vi inte kan se allt som sker så måste vi försöka att finnas på de elektroniska mötesplatser där våra elever vistas. Vi löper annars en stor risk att flytta mobbningen från skolan till nätet (vilket den redan finns). Det som sker i skolan har skolan ett ansvar för, fritiden föräldrarna? Alla har vi ett gemensamt ansvar att se till att vårt samhälle fungerar och att vi bemöts med respekt. Jag läste en gammal artikel om en 11- årig pojke som tog sitt liv på grund av mobbning.

Är mobbningen vanligare idag än för exempelvis 30 år sedan? Jag tror inte att skillnaderna är så stora, däremot så kunde man stänga in sig på sin kammare efter skolan och få viss tid i fred, idag är vi uppkopplade och blir aldrig fria från våra plågoandar. Visst har vi många fördelar med att omges av teknik som möjliggör kommunikation 24/7, men är det vad vi skall eftersträva?
En snabb reflektion över mänsklighetens förfall då en 11- åring kan bli utsatt för så mycket utan att någon lyckas få ett slut på mobbningen att pojkens enda utväg är att hänga sig själv. En fråga som i högsta grad är IKT- relaterad, hur ser vi till att det inte händer igen? Jag vill tro att skolan gjorde massor för att få ett slut på hemskheterna, men varför lyckades de inte, vilket ansvar tog föräldrarna till alla inblandade? Jag är inte ute efter att göra någon skyldig eller säga att någon part skulle gjort mer, utan hur skulle man ha gjort för att nått ett bra resultat?
(Bilden: The loneliness of a man av användaren Funky64 på www.flickr.com)

First try, Second Life

Då har jag skapat en karaktär till Second Life och tagit mig igenom introduktionen. Det ska bli väldigt spännande att se hur spelet utvecklar sig. Hur jag kan använda mig av det på bästa sätt. Jag som är ovan vid att spela dataspel (och dessutom har en dator, som fått utstå de svåraste prövningar av alla, nämligen välling och andra hemskheter som kallas små barn) tyckte att styrfunktionen var svår att greppa, men jag räknar med att lära mig det ganska snabbt.

Jags er fram emot att testa fler olika lärfunktioner eller klassrum och grupper i spelet och jag kommer att återkoppla till det här inlägget inom några dagar då jag förhoppningsvis har fått en bättre insikt i spelet.

Jag hoppas kunna använda Second Life eller något liknande spel i min undervisning, en tanke är att man skulle kunna låta elevernas karaktärer få göra resor i tid och rum och sedan skriva uppsatser om det (för att återknyta till mer traditionellt lärande) eller föra en reflekterande blogg runt sin karaktärs upptäckter. Jag märker att medan jag skriver det här inlägget får jag bara fler och fler idéer om hur jag skulle kunna använda mig av spelet.

Nackdelen med att använda mig av spelet borde vara att eleverna (och jag) måste avsätta tid för att lära oss det vilket kan vara hysteriskt roligt men kanske svårt att finna tid till. En annan nackdel är att då eleverna interagerar med väldigt många andra användare finns det en risk för e- mobbning, hur minimerar jag den risken?
Alla tankar på hur man kan använda spelet mottages gärna, samt hur man minimerar riskerna med det.

Att söka information

Nu kommer det många inlägg, men jag behöver reflektera lite. Jag sitter och går igenom övningarna om att söka information som KTHs bibliotek sammanställt och trots att jag känner mig som en ganska van Internetanvändare och van vid att söka information så lär jag mig massor av nya saker. I ärlighetens namn har jag vart väldigt dålig på att söka information i databaser, då jag sällan använt mig av dessa. Att göra den här introduktionen till att söka information och hur man skall värdera den känner jag att jag kommer att ha nytta av i och med projektarbetet som jag skall börja med.

Jag vet inte hur utbildningarna ser ut på högskolor och universitet runt om i landet, men att ha ett liknande moment i början av sin studietid tycker jag borde vara obligatoriskt för att få ut sin examen. Jag vet att jag skulle ha behövt en och jag är glad att jag får tillfälle till att lära mig det här på riktigt nu. Visst, jag kan ju göra det utan att läsa den här kursen men som många andra så tror jag att man behöver det som ett "måste" för att det skall bli av. Sedan att det är jättekul när man väl börjar...ja, det är en annan sak:) Tidigare har jag använt mig av siter som Kolla källa och liknande material som underlag för en informationsdiskussion. Men jag känner nu att jag har mer kött på benen och det redan innan jag gjort klart alla övningar från KTHs bibliotek.

Idag är en bra dag för lärande och jag lär mig massor, både att effektivisera mitt informationssökande och att ta vara på studietiden. Föräldraledig som jag är har man bara ytterst små komprimerade tider att plugga, dessa kallas sovdags för barnen!;)

Kollaborativt lärande och IKT

I den här kursen så ingår en rad olika pedagogiska teorier/modeller. En av dessa är det kollaborativa lärandet som utgår från att kunskapsbildningen sker i mindre grupper och att deltagarna tillsammans skapar sina kunskaper. Den traditionella formen av detta lärande är grupparbeten där en mindre grupp får presentera fakta om ett ämne.

Kan vi då använda oss av den här principen på flera sätt och använda oss av de digitala hjälpmedel som vi har att tillgå. Ja, att i grupp blogga om ett valt ämne borde vara en utmärkt tillämpning av den kollaborativa modellen. Att använda sig av Facebook och i grupper diskutera det ämne man arbetar med, man kan gå ännu längre och låta eleverna ta hjälp av hela nätet för att tillsammans skaffa sig kunskap genom att vara aktiva på olika diskussionsforum, chattrum och så vidare. Jag tror här att man som lärare måste vara väl insatt i ämnet och hur man hittar information, diskussioner och liknande om det annars risker man att förlora för mycket tid på att leta källor och arbetet blir för stort/svårhanterligt både för eleverna och läraren. Men det finns fler aspekter än att tillsammans lära sig i grupp, en annan vinst blir att man under resans gång lär sig hantera olika sociala miljöer, hur man uppför sig på nätet helt enkelt. Då man måste agera ihop med andra människor är man också beroende av att uppföra sig, annars får man inget samarbete.

För att "lyckas" (vad nu den termen egentligen betyder?) är man beroende av att kunna samspela socialt med människor, och använda sig av olika medier till det. Om man tidigt tränas i en ge och ta- situation har man förbättrat sina chanser inför framtiden, det är i alla fal vad jag är övertygad om. Att finna de sociala nycklar man behöver för en given situation är inte det lättaste och kan man träna detta och samtidigt få kunskap, ja har man annat än att vinna på en sådan situation? Jag vet att jag kommer att använda mig av modeller för det kollaborativa lärandet inom min undervisning, sedan får man anpassa modellen efter varje situation och varva metoder för variation men jag tror på den här modellen, vad gör ni?

Flickr

Då har jag skapat mig ett konto på Flickr och även provat att lägga upp några bilder, fler bilder kommer allt eftersom jag hinner gå igenom alla bildmappar och se vad som skulle kunna användas.
Flickr som verktyg/fenomen är någonting jag är väldigt positiv till,tanken att man tillsammans med andra användare skall kunna dela med sig av sina bilder och videos är något jag uppmuntrar. Självklart gäller det fortfarande att du som användare faktiskt kontrollerar att du får använda dig av bilden. Jag uppskattar verkligen möjligheten att själv välja licens på de verk du laddar upp. Flickr ger dig möjlighet att sätta någon av Creative Commons olika licenser på dina alster.
Jag tror att Flickr kommer att vara ett användbart verktyg i min undervisning, både vad gäller de bilder jag själv kommer att använda mig av men även för att leda in eleverna i en tradition av att använda saker som de faktiskt får använda sig av! Jag tror att man har mycket att vinna på att lära sig att använda de saker man får använda. Senare när eleverna är yrkesverksamma kanske de inte får så många chanser att göra fel och har man då redan en vana av att använda egna bilder eller bilder med tillstånd kan man bespara sig själv en massa problem.
Här är en av mina bilder, den är tagen i Helsingborg för ungefär tre veckor sedan.

Jag hoppas att jag kommer att ni andra kommer att ha nytta av de bilder jag lägger upp, jag vet att jag kommer att använda Flickr mer och mer. Ni hittar mig här på Flickr..
Ni får gärna posta länkar till era konton på Flickr eller lägga till mig där!
Här är en bild från användaren Stuck in Customs / Trey Ratcliff

Delicious

Nu har jag testat att använda mig av Delicious för att spara bokmärken online. Jag kan se en stor fördel med detta verktyg om man ofta byter dator på sin arbetsplats eller växlar mellan flera olika datorer på fritiden. På min arbetsplats kommer vi att gå över till en- till- en- lösning vad det gäller datorer så jag tror inte att jag kommer att använda mig särskilt mycket. Dock vet jag att jag kommer att skapa en lista till semestern om man åker iväg utan att ha sin egen dator med sig så visserligen kommer jag att använda mig av tjänsten men troligen enbart för sådana tillfällen. Men jag kanske har fel? Framtiden får utvisa. Hade jag känt till detta verktyg för ett år sedan tror jag att jag hade använt mig av det ganska mycket. Jag skulle ha skapat elevlistor där de kan hitta bra länkar med relevant information beroende på vilket ämne vi jobbade med. Fast...det kan jag ju faktiskt fortfarande göra, ger jag dem bara länken till min profil slipper jag skriva upp alla URL- adresser. Jag atar faktiskt tillbaka mitt tidigare påstående, jag kommer att använda mig av Delicious i mitt arbete, trots en- till- en lösning.
Däremot tror jag att jag kommer att använda mig av sökfunktionen för att hitta andras bokmärken inom olika områden som är intressanta. Så ju längre jag kommer i detta inlägga ju flera användningsområden finner jag för Delicious...och är det inte lite så de flesta IKT- verktyg fungerar? Till en början ser man enbart en eller kanske två funktioner, men sedan kommer man på fler och fler olika sätt att använda sig av det. Att lära är att utvecklas och när man utvecklas får man en vidare bild av verkligheten vilket gör att man kan använda den (kunskapen) i flera olika situationer.
Det är nu dags att göra en ny dykning genom andra personers bokmärken och se vad jag hittar!
Har ni tips på fler användningsområden för Delicious eller profiler där med intressanta bokmärken, let me know!

RSS

Jag har nu skapat mig ett konto på Blogline och även testat deras system en tid. Jag har också ett konto på Google och jag tänkte försöka mig på en kort jämförelse mellan Blogline och Google när det gäller att hantera RSS- flöde.
RSS är en teknik som gör att du inte behöver sitta och surfa runt på alla dina favoritsidor för att se om det hänt något nytt. Istället så kommer nyheterna till ditt konto vilket gör att du behöver enbart befinna dig på en plats/sida för att kunna ta del av alla dina prenumerationer, helt galet genialiskt! Jag har inte tidigare använt mig av RSS, men nu när jag börjat och känner att jag nästan är igång så förstår jag inte hur jag kunde klara mig utan det.
Även i undervisning ser jag stora fördelar med att använda mig av RSS, om jag exempelvis har elever som bloggar om en uppgift behöver jag inte söka upp varje blogg utan kan logga in på mitt konto och själv se när det har varit någon ny aktivitet i form av inlägg.
Om jag jämför Blogline med Google så måste jag ändå säga att Google får min röst, kanske beror det på att jag började använda det kontot, eller så är det bara för att jag tycker att det är extremt irriterande att behöva verifiera min inloggning på Blogline varje gång jag loggar in, vilket blir några gånger per dag då vi delar denna dator på flera konton. När det kommer till funktioner känns de ganska lika varandra, men jag har troligtvis för lite erfarenhet för att kunna uttala mig ordentligt, jag får återkomma om en vecka eller så.
Vad tycker ni, finns det enbart fördelar med RSS eller finns det några uppenbara nackdelar?

Cut & Paste

Då jag ännu inte lyckat att bestämma mig för mitt projektarbete tänkte jag resonera kring Cut & Paste(C&P). Jag tror att de flesta av oss har stött på detta fenomen, vare sig vi har studenter som använder sig av den eller om vi själva som lärare, eller elever har använt oss av den. Att arbeten ämnas in med långa stycken som uppenbart är kopierade och utan referenser hör inte till något extremt ovanligt, även om det inte är vardagsmat heller.
Hur skall man förhålla sig till C&P, vilket ansvar har vi som lärare att utforma uppgiften så att det inte är möjligt, eller skall vi utforma uppgifter där vi uppmuntrar till C&P? Jag hävdar att det ibland är dumt att uppfinna hjulet två gånger, men hur skall man kunna bedöma vad eleverna vet om de inte själva producerar sitt material? Kan man använda sig av C&P på ett bra sätt? Den som har gjort det med lyckat resultat får mer än gärna berätta!
Genom användandet av Urkund har många av mina elever lärt sig att referenser och arbeten kontrolleras, inte för att jag misstror mina elever utan för att de själva skall få ett grepp om hur de själva arbetar, vad är deras eget material och hur de förhåller sig till andras arbeten.
Ytterligare en fråga till er som läser, hur mycket skall man egentligen kontrollera? Bör man automatisk begära in alla arbeten via Urkund eller skall man bara göra det på större arbeten, hur arbetar ni?

Dags för projektarbete

Då börjar det dra ihop sig till projektarbete och jag känner mig ganska vilsen. Det finns många spännande områden som jag skulle vilja undersöka, undervisningssituationer jag skulle vilja testa. Problemet är att jag kommer att vara föräldraledig hela nästa läsår. Skall man göra ett projekt som inte kräver att man faktiskt utför undervisning, eller skall man satsa på att genomföra ett distansmoment? Tankarna är många...
Jag skulle vilja arbeta med bloggar, video och open source, kanske undersöka hur man kan använda sig av open source filosofin i skolans värld och vilka effekter det kan få? Skall jag arbeta ensam eller skall jag försöka få till en dejt med någon? Hela det här inlägget verkar bara bestå av frågetecken, och det var inte mitt syfte när jag började skriva, men ibland måste man ställa frågorna högt/öppet för att kunna förstå dem själv och resonera sig fram till ett bra svar.
Tills vidare lämnar jag mig själv och er med dessa tänkvärda ord...
"Ever notice how 'What the hell' is always the right answer?"
— Marilyn Monroe

Copyright, Copyleft, Copy all?

Jag såg precis ett videoklipp från TED om Youtube och upphovsrätt, och slogs av några tankar. Videon kommer här.

Hur skall man förhålla sig till upphovsrätt på Internet, eller i skolan? Skall man vara benhård och underkänna alla arbeten som lämnas in som innehåller någon del som bryter mot upphovsrätten? För vi som har fått in elevarbeten vet att det kan finnas både bilder, ljud och text som bryter mot upphovsrätten. Eller skall man se genom fingrarna och medvetet blunda när eleverna bryter mot lagen? Jag uppmuntrar eleverna att när det gäller exempelvis bilder skall de använda sig av material de har rätt att använda, Creative Commons och de licenser det innehåller är något vi brukar diskutera med jämna mellanrum.
Hur skall man resonera runt sitt eget arbete?
Jag anser att om någon kan ha nytta av det jag har gjort så visst, ta för dig bara! Jag anser att syftet att skapa ett lärande som fungerar och faktiskt hjälper någon är viktigare än att jag skall hålla på det. Skall man resonera så även när det är saker man skapat som inte hör till undervisningen, om jag sitter hemma och gör musik till exempel, behöver jag resonera på samma sätt där som med det undervisningsmaterial jag producerar? Jag är kluven, spontant skulle jag vilja säga att jag tycker lika även vid privat produktion...men jag vet inte. Det är en sak så länge inte någon annan tjänar pengar på det, men om de skulle göra det skulle jag nog vilja ha en del av kakan.
Hur resonerar ni andra runt denna fråga, jag känner att jag skulle vilja höra hur andra tänker?

Skulle Vygotskij ha en Facebook?

Jag sitter och tänker på hur man kan använda sig av olika sociala medier i undervisningen och om man faktiskt ska använda sig av dem? Finns det inte en risk att om jag som pedagog upplevs som för "tråkig" eller att ämnet inte är alla elevers höjdpunkt i livet att eleverna sitter och gör det de inte ska? Det kanske är mer spännande att titta på helgens festbilder på Facebook istället för att engagera sig i skolarbetet.
Men om man flyttar vissa moment i undervisningen till exempelvis Facebook, vad skulle hända då? Vygotskij menar att lärande sker i aktiviteter med andra människor. Ja, att man lär sig mer om man diskuterar ett ämne kan nog de flesta gå med på, men måste den diskussionen alltid ske muntligt och på plats i klassrummet? Kan de inte lika gärna ske i en grupp på Facebook? Här förutsätter jag att de flesta elever redan har ett konto. Men hur gör jag som lärare, använder mitt privata konto eller skaffar ett lärarkonto? Frågorna är många, men vilka fördelar ger det då?
Jag tror att vi har mycket att lära när det kommer till de sociala medierna, att man lär sig att hantera relationer, förtydliga sitt budskap och bemöda sig om att bli förstådd är några av de delar man ständigt tränar på vid dessa aktiviteter.
Som jag ser det finns det flera fördelar med att använda mötesplatser där eleverna redan finns, dels är de bekanta med miljön och dess funktioner, dessutom är det bra om det finns fler vuxna i de världar eleverna rör sig i, för att föregå med gott exempel på hur man uppför sig och för att kunna sätta stopp för olika former av mobbing.
Så, skulle Vygotskij ha en Facebook och skulle han uppmuntra till lärande även där? Ja, jag tror faktiskt det!

Interaktiva skrivplattor

Det blir en hel del bloggande idag, men jag kände att jag måste få reflektera mer öppet runt användandet av SMART board kontra de interaktiva skrivplattorna. I min undervisning har jag använt mig av en skrivplatta vid flertalet tillfällen, men bara vid något enstaka tillfälle testat en SMART board. Jag anser att fördelarna med skrivplattan är överlägsna tavlan, då jag blir mobil och samtidigt inte behöver bekymra mig om att jag skymmer bilden från projektorn då jag skall anteckna på tavlan.
Svårigheterna med den var att att lära sig att hantera pennan, men som med allt så ger övning färdighet. Att kunna komma till eleverna med presentationen eller bilden eller vad det nu är jag vill visa dem och kunna ge dem möjlighet att få visa klassen utan att behöva skapa momentet då de skall gå fram och utsätta sig för allas blickar är nog det tyngsta argumentet för plattan. Ni andra som använt er av liknande verktyg eller kanske till och med testat båda, vad är era erfarenheter och hur kan man använda dem på fler sätt? Ge mig tips!:)

Lärarplattformar

Jag har träffat på en del IT- verktyg, något som vi arbetat mycket med eller uppmuntrats att arbeta mycket med på min arbetsplats är Fronter. När ett nytt verktyg introduceras på en ny arbetsplats stöter man alltid på hinder, det kan vara elever som inte kan/vill hantera det men även personal kan vara motsträviga till att ta det till sig.
Vi har arbetat mycket med att lägga information, lektioner, arbetsuppgifter, temablad, enkäter ja till och med prov i Fronter. Det har fungerat ganska bra, förlorade lösenord och haft svårt att hitta till rätt "rum" har vart det vanligaste problemet. Men att få in elever i Fronter utan att man skall säga
- Och så går ni in i Fronter.
Hur gör man det? Finns det någon som har bra erfarenhet av olika Lärplattformar som har ett konkret och bra tips på hur man gör så att eleverna själva vill gå in där för att se om något nytt har hänt?

Är lösningen att man skall kombinera lärande med en plats där eleverna kan hitta enklare spel eller annan underhållning? Bör man då istället flytta undervisningen eller klassrummet till en blogg, eller varför inte kombinera alla möjligheter Internet har att erbjuda genom att starta varje fysisk lektion på en nya sida? Det blir mycket arbete för läraren...men vi surfar ju också runt och hittar intressanta saker varje dag som vi vill använda till vår undervisning så kanske är jobbet redan gjort?

IKT i skolan

Att använda sig av IKT i skolans värld borde inte möta motstånd, att använda sig av den samlade kunskapen hos människor borde inte möta motstånd, att testa nya idéer för lärande borde inte möta motstånd... Ja, ni ser vart jag är på väg. Trots alla dessa borde så finns det motstånd. Absolut inte bland alla, men det finns fortfarande lärare och blivande lärare som inte känner trygghet till att använda sig av digitala medier.

Ser man på olika teorier för lärande och framför allt på sociokulturell teori så borde Internet och alla dess möjligheter vara det vi bör sträva efter. Trots det möter wikis, Facebook, och liknande medier stort motstånd i skolans värld. Det kanske beror på att lärare känner sig osäkra på mediets funktioner eller känner att de ”tappar greppet” när de inte helt kan kontrollera inlärningsprocessen?

Säljö skriver ”Kunskap lever först i samspel mellan människor...” är det inte så vi skall tänka? Först tillsammans kan vi skapa verklig kunskap, kunskap är inte kunskap om den inte kan delas.
Att tillsammans vara med och skapa kunskapen är inte att flytta in världen i klassrummet utan istället att göra världen till vårt klassrum. Jag känner att jag nästan är lite besviken över att det nu är sommarlov...Huvudet är fyllt med nya spännande idéer och trots att sommaren är väl behövd längtar jag ändå till hösten 2011 då jag kan omsätta alla dessa tankar till projekt och lektioner.

Information wants to be free

Anledningen till ämnet till detta inlägg var en diskussion jag hade tidigare i kväll om medborgarnas ansvar i en demokrati. Vissa hävdar att staten skall servera dig alla information du behöver inför exempelvis ett riksdagsval, andra hävdar att du som medborgare själv får söka upp informationen. Informationen i sig finns tillgänglig, det gäller bara att veta vart man skall leta. Så här i höst får vi hoppas att våra partier har fortbildat sig inom IKT så att de klarar av att förse marknaden med det marknaden vill ha, nämligen information.

1984 sa Steward Brand.
"...information wants to be free, because the cost of getting it out is getting lower and lower all the time..."Länk

Idag är kostnaden för att tillgängliggöra information nästan noll, en dator och uppkoppling till Internet är vad som krävs, något som finns i 89% av hushållen i Sverige idag. Förhoppningsvis gör vi något bra av vår tillgång till information, framtiden får utvisa.

Att vakna på nytt

I introduktionen till web2.0 finns en länk till en video av Dr Michael Wesch som handlar om hur nätet har förändrats och hur vi anpassat oss till det.

Denna video har verkligen gett mig ett "nyvaknande", eller man kanske ska säga att jag verkligen tände till. Jag känner mig nu mer inspirerad än jag någonsin har gjort att använda mig av nätet och alla dess möjligheter. Det är en otrolig känsla att inse att det är inte nätet som kan erbjuda mig flera olika alternativ till lärande utan jag som kan erbjuda nätet så extremt mycket. Text i digital form är inte beständig, den är bara ett förslag på vad som skulle kunna skrivas, vad som skulle kunna läras ut. Hur skall vi använda oss av text/bild/ljud i framtiden (om med framtiden menar jag redan i morgon)?
Jag väntar med spänning, och tills jag vet med säkerhet vad framtiden har att utvisa skall jag hitta nya vägar att förmedla det jag vill säga till mina elever. Jag vet att min roll som kunskapsförmedlare nu även har blivit kunskapsvägvisare, jag har ett nästan större ansvar att visa vad kunskapen kan hittas och möjliga sätt att använda den. Nu blir det upp till eleverna att finna ännu fler sätt att använda sig av web2.0 och allt vad det kan innebära.

Det digitala mötet

När jag tittar på föreläsningarna med John Seely Brown om Web2.0 och hur man kan använda sig av olika digitala verktyg för att sprida kunskap slås jag av hur enkelt det skulle kunna vara. Att föra gruppdiskussioner via exempelvis Facebook( som en stor del av dagens unga har ett konto hos)borde vara en självklarhet, eller åtminstone utnyttjas bättre. Problemet kan istället vara att man som lärare inte vill "lämna ut sig själv och sitt privatliv" till sina elever. Är då denna personliga integritet viktigare än kunskapsspridning? den frågan låter jag vara öppen till senare i kursen. Idag säger jag att min integritet är viktigast, vad säger jag om några veckor då jag har ännu mer kunskap om IKT?

Men att använda exempelvis Facebook tror jag kan vara ett bra komplement i undervisningen, dock bör man inte tvinga någon att registrera sig på liknande sajter, då alla inte vill vara lika offentliga. Hur löser man då det? En tanke är att använda sig av en lösenordsskyddad blogg, exempelvis hos blogger. I låste grupper kan man få en liknande funktion som hos Facebook, fast utan samma offentlighet.

Bloggar och andra digitala medier är något som har satt en boll i rullning hos mig, jag hoppas att jag får många bra idéer under den här kursen och att jag kan möta elever på ett nytt och spännande sätt efter denna sommar.

21th century digital boy

I can't believe it
the way you look sometimes
like a trampled flag on a city street, oh yeah
and I don't want it
the things your offering me
symbolised barcode quick ID, oh yeah

Cause I'm a 21st century digital boy
I don't know how to live but I got a lot of toys
my daddy's a lazy middle class intellectual

my mommy's on valium, so ineffectual
ain't life a mystery yeah?

I can't explain it
the things they're saying to me
its going yayayayayayaya oh yeah

Cause I'm a 21st century digital boy
I don't know how to read but I got alot of toys
my daddy's a lazy middle class intellectual
my mommy's on valium, so ineffectual
ain't life a mystery yeah?

Tried to tell you about no control
but now I really don't know
and then you told me how bad you had to suffer
is that really all you had to offer?

Cause I'm a 21 century digital boy
I don't know how to live but I got alot of toys
my daddy's a lazy middle class intellectual
my mommy's on valium, so ineffectual

Cat's Foot, Iron Claw (21st century digital boy)
neuro-surgeons scream for more (21st century digital boy)
innocents raped with napalm fire (21st century digital boy)
everything I want I really need (21st century digital boy)


Bad religion - 21th century digital boy

En gammal men ändå tankvärd sång, är vi fortfarande rädda för teknikens framfart. Eller är detta vad som händer om man släpper allt fritt utan att veta vad man skall göra med all teknik?

Vem är du?

(Fri tolkning av Det sjunde inseglet)

Denniz: Vem är du?
Bloggen: Jag är Bloggen.
Denniz: Kommer du för att hämta mig?
Bloggen: Jag har redan länge gått vid din sida.
Denniz: Det vet jag.
Bloggen: Är du beredd?
Denniz: Min dator är rädd, inte jag själv.
[Bloggen närmar sig Denniz]
Denniz: Vänta, det laggar.
Bloggen: Så säger ni alla. Men jag lämnar inga uppskov.
Denniz: Du bloggar ju själv, inte sant?
Bloggen: Hur vet du det?
Denniz: Åh, jag har ju sett det på forum och hört det på youtube.
Bloggen: Ja, jag är verkligen en ganska skicklig bloggare.
Denniz: Du kan ändå inte vara skickligare än jag.
Bloggen: Varför vill du spela blogga mot mig?
Denniz: Det är min sak.
Bloggen: Det har du rätt i.
Denniz: Villkoret är att jag får leva så länge jag står dig emot. Bloggar jag dig matt, friar du mig.
[Denniz räcker fram båda sina händer. Bloggen pekar på en av dem och får svart.]
Denniz: Du fick svart.
Bloggen: Det passar ju bäst så. Inte sant?

Ok, jag erkänner. Ribban lades lågt, men jag kunde inte låta bli.